In a way - this is nothing!

Idag är det februari. Det var det igår också. Och förra veckan.
Jag ska skriva en visa. Den ska handla om dig. Jag har velat sjunga för hela världen.
Din spydighet träffade mig på färden och mitt ansikte försvinner i vinden.
Jag tappade orden. Det gör jag alltid.

Det spelar ingen roll. Du ger mig ångest och jag hatar det.
Jag är rädd för att ge dig en roll i mitt liv.  För ärligt, du har det knappt nu.
Så håll dig borta med dina intentioner. De biter inte på mig. Nu ljög jag.
De biter mig. Men de biter inte sönder mig. Jag blir starkare varje dag!
Vi faller isär när vi skulle falla ihop.

Ta hand om mig. Om dig. Brinn med mig.
Slockna endast om versen upprepas. Då kan vi inte längre andas.
Du som aldrig lärt dig hur. Det är nog dags nu.
Jag har en dröm, den skapar magi.
Jag tror drömmens verklighet skulle bidra till tragedi.

Det spelar ingen roll för du berör.
Så snälla, älska rätt!
Använd  inte kärlek som bekräftelse.
Naturlig makt blir aldrig för mycket.
Naturlig kärlek i överflöd blir aldrig för mycket.
Jag vill Falla fritt, vill du...



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0