Hanna Supertramp

när ljuset är långt bort,
när den starka kraften är av en annan sort.
hoppet om morgondagen ger mig kraft.
jag kommer aldrig glömma de dagar vi haft.
våga hoppa ut,
för någon gång tar det ändå slut.
stannar du på trygg mark,
vissnar ditt liv bort som granens bark.
jag vill känna och leva,
inte stanna och treva.
hänger och dinglar, mina ben dom vinglar.
men jag tror jag ser horisonten, åtminstånde vägen dit.
kankse inte varje vägstopp blir någon svit.
men om lycka av upptäckter i mina fötter brinner,
lovar jag att mitt liv inte försvinner.
det kommer inte bara föråldras,
utan helt enkelt förtrollas.
av vishet, förståelse och villda danser.
allt handlar om att ta sina chanser.
låt dom inte glida förbi av rädsla att göra fel,
för det är misstagen som gör dig hel.
glöm inte det min vän!