Hanna Supertramp

min näsa är likt ett vattenfall
mina ögon ger en suddig bild
mina halsmandlar skriker och jag känner ingen smak av maten jag äter
jag har inte sovit bra på flera dygn och missat tre skoldagar och kanske blir det mer,
jag vill gå ut, men kan inte...
jag vill ha sommar, omöjligt, måste vänta...
men inget gör då det!

Jag är så glad ändå!
Jag är inte döende, bara sjuk!
Mat kommer jag kunna njuta av så länge jag lever, att tänka på de som aldrig får ens ett mål om dagen gör det lättare och då blir jag bara sur på mig själv när jag hör mig klaga. Sova? Vem behöver sova när man har 10 filmer att se på!!! Whieeeee! Varför gå ut när man har allt man behöve här inne? En saknad vän, en sis och en gottepåse!
Att inte vara 18 grämer mig inte så mycket. Trodde det skulle vara jobbigare när vän efter vän fyller 18 och börjar gå ut och roa sig. Tanken på att inte kunna följa med var trist... Är trist!
Men många av de jag umgås med på fritiden har inte fyllt år än, och att inte få vara ute tillsammans med de personerna gör hela situationen annorlunda. Faktiskt. Eller försöker jag bara tala till mig själv? Nej, jag tycker så... Visst kan man ha roligt tillsammans med två eller tre av sina vänner när man är ute, men jag vill ha med mig alla! De jag tycker så mycket om, de som står mig närmast, de jag alltid har roligt med, skrattar med och .. lever med!!!

"lyckokänslor när jag tänker på er,,, verkligen!"