Hanna Supertramp

Känner mig hyfsat frisk idag, vilket gör mig både glad och lite rädd.
Är det inte så när man varit hemma en längre tid och liksom verkligen fått vila ut
att man drar sig till att gå till skola igen? För mig är det i alla fall så...
Efter några dagar kommer man in i det igen och då vänjer man sig.
Sen är det inte helt fel att få träffa nära och kära man saknat, inte kul att vara ensam hemma för länge.
Imorgon är en ny dag och början på en ny vecka!
Jag är stark, kan klara allt och vet att jag kommer ha så kul.....när är jullovet!!?

Du är ett mästerverk... En gåva... En gud!

Time may change me
But I can't trace time
Strange fascination, fascinating me
Changes are taking the pace I'm going through.
Turn and face the strain
Ch-Ch-Changes

På den blonda tiden...
Vilka tider… Och vilken kväll!
Oj Oj Oj!
Åh jag är så rolig! Nästan lika rolig som Shane...

Känner att det här med att göra speciella men roliga videos börjar bli en tradition,
och framförallt en riktigt bra sysselsättning när man är hemma och är sjuk.
Den här är lite speciell för här har ni mig och min käraste vän i ett nötskal.
Säger det inte lika ofta som jag borde och fast du redan vet, tror jag det
gör väldigt mycket att få höra det, om man känner att den andra personen verkligen menar det också.
Det det det... Är det någon som fattar vad jag snackar om?
Jag älskar dig i alla fall och med dig är jag ... (nästan alltid) lycklig! M.M.M

Med Mycket Mera

*fniss*

 

Ni vet... Vi är födda i fel generation!
Ni vet vilka jag syftar på...
Ska vi fortsätta klaga på allt som var då...
Hur livet måste varit bättre på den tiden...
Eller ska vi skapa vår egna genertaion?
Visa att vi också kan leva som dom gjorde då!
Inte riktigt på samma sätt men jag vill fasiken försöka!
Peace and Love right?

Efter en lång promenad i älskade slasket (hate it) spenderade jag lite tid med Shane.
En av de roligaste och charmigaste typerna jag stött på i mitt liv!
Eller... så har min humor bara försämrats eller kanske förbättrats..?
I alla fall, i love neerds och eftersom jag är en själv så passar vi bra ihop.
Shane Dawson och Hanna Geissler...
Tycker inte det låter så tokigt!

Hoppas ni hade en bättre lördag än vad jag hade!
Time for some Shane: Han räddar min kväll kan jag lova!

Love

 

 

Det stod kopparblond och mitt hår är typ orange!
Så jäkla rött det kan bli...
Jag hoppas det lägger sig för nu är jag inte nöjd.
Vill inte till skolan imorgon, det känns som om jag går i 3:an igen.
Har dåliga minnen där ifrån när mitt hår råkade bli rosa...



och... min näsa växer... Whats up with that?
Jag är trots allt halv tysk och en Geissler kran är inte mer än väntad.
Så där svara jag på min egna fråga igen.
Nu ska jag gå och skratta åt min spelegbild, hej hopp!

och bye bye blondie



Hitta en hatt för 20:-
Brukar inte passa i hatt eller keps för den delen, men tänker att det faktiskt
kan bli rätt så ballt med rätt outfit i sommarsolen.
Nu ska jag färga håret...
Ha en trevlig måndagskväll!

Nu bär jag mig snart av till tandläkaren. Är rädd...
Hatar smärta! Vem gör inte det?
Hoppas jag borstat tänderna superduper bra så jag inte har några hål!
Fast vem försöker jag lura...
Jag är bra på att glömma tandborsten!

Efter det har jag 100 sidor att läsa i min älskling bok.
Psykologi. Åh så mysigt på studiedagen och allt...........

Vi hörs nog av om jag överlever det vill säga.
Hade!

Douglas Spotted Eagle – Pure (1998)

Lyssnar på indian musik...
När deras musik sprider sig i mitt rum blir jag varm i hela kroppen och jag liksom försvinner för en stund.
Jag har funderat på hur det kan komma sig.
Den är så olik all musik jag lyssnar på och jag har till och med lite svårt ibland att lyssna på musik där ingen sjunger med. Men det gäller inte indianmusiken.
Indianer är det finaste jag vet!
De känns så nära mig och ännu mer deras musik.
Deras kultur och bakgrund har alltid facsinerat mig och man kan nästan säga att jag växt upp med deras musik så där kanske jag har svaret på min fråga...
Men det är något mer.
Deras spirit, frihet och natur...
Deras filosofi att leva i balans och harmoni med naturen är det som jag själv önskar leva efter.
Inte så lätt i vårt samhälle precis... 
Men tänk att möta dom och få ta del av deras kultur och erfarenheter. Då kanske vi skulle kunna leta oss in på rätt väg igen. Dom vet och känner ju så mycket vi inte ens har en aning om.

Hela min familj (när den inte var splittrad utan fortfarande någorlunda hel) åkte på en indian festival varje år när jag var mellan 7-12 år. Har träffat fler riktiga indianer och det är jag riktigt glad över, speciellt Douglas.
Han är så vacker! Den mannen har en otrolig bakgrund och spelar flöjt något helt makalöst.
Önskar att vi fortsatt åka på festivalen, nu tror jag den lagt ner.
Idag har jag kollat på två indian filmer, lyssnat på en indian skiva, och tänt rökelse. Vad väntas här näst?
Hoppas på en indiandröm.




"Music gives a soul to the universe, wings to the wind, flight to the imagination and life to all things..."
- Douglas Spotted Eagle (Bilden)

Visst, hösten är helt underbar!
Men inte så här...
Nu är kylan värre än någonsin och de har varnat för den värsta vintern på 10 år.
Jag är rädd och mår allmänt dåligt pågrund av ett jävla väder?  
Varför låter jag mig påverkas så mycket? Det ingår ju faktiskt i årets gång.
Men man kan ju inte annat än längta till sommaren nu!

Ljuset och färgerna…

Jag svär att jag snart kommer bosätta mig i ett varmt land GREKLAND så jag slipper kylan, gråheten, pissregnet, och slasken. Då ska jag leva lycklig med (förhoppningsvis) långt hår och en skön stil. Dricka raki i mängder och käka freterad fetaost och oliver tills jag spyr!

 

Vill ha en häst...
Och en ny väst!
Eller kanske fler än en...
Älskar alla typer och har bestämt att leva på västar i sommar!
Varför inte hela året om?
I'll do it!

Nu ska jag göra det...
Min inspirations källa är ingen mindre än...
Hennes hår är helt ljuvligt, både frisyr och färg.
Vi får se vad det bli.
Ha en trevlig lördag, puss!

Jag vet inte vad som har hänt?
När jag sätter mig vid bloggen (som inte händer så ofta längre) brukar det alltid komma av sig själv och bara rinna på. Nu blev det plötsligt stopp. Jag hade inte planerat att ha någon stor ”jag skriver så intressanta saker” blogg när jag började (hade knappt räknat med några läsare över huvud taget) så de jag har, tackar man för! Som sagt, min blogg var tänkt för mig själv egentligen. Få ur mig min kreativitet och känslostorm som ofta pågår inuti denna konstiga flicka. Nu känns det mer som om jag aldrig har något att säga eller kanske snarare för mycket så jag vet inte riktigt vart jag ska börja. Vi får väll se vart den här bloggidén bär om ett tag…

Nu till dagens irri: Är det någon mer än jag som sitter och funderar över vad fan som hänt med bolibomba? Det har ballat ur totalt! Satt och flippade mellan kanalerna här om kvällen och så kom bolibomba upp. Vad har hänt? Jag kommer ihåg att jag älskade eller snarare dyrkade bolibomba som liten och det här är ett fiasko om man jämför med förr. Varför ska saker och ting (oftast) förändras till något sämre? Det är nog därför jag hatar förändringar. Visst kan det vara bättre i många fall men utifrån egna erfarenheter har det oftast bara förändrats till något sämre. Kommer ni ihåg Disney dags? Åh, vilka härliga stunder jag haft. Satt fastklistrad varje kväll prick kl:18.00!
Nej... Bolibomba var bättre förr!

Stackars barn...

 

Jag vill leva på 70-talet!!! Är verkligen född i fel tid...
Varför kan det inte finnas tidsmaskiner? Det är orättvist.
Skulle göra vad som helst för att få leva så mina föräldrar gjorde då.
Tänk er...
Alla ljuvliga underbara älskade fantastiska artister och band som fortfarande levde då, de legender man lätt kunde se på scen för en billig slant, klädstilen och modet, känslan för musik, livet för en tonåring, ja allt!
fanfanfanfanfan

Sista killen vill man ju bara dra i kinden och gossigossa med...

Trotts stressen i skolan…

Trotts vintervädret som bara lyckas göra mina dagar sämre…

Trotts paniken som kommer flygandes när jag kollar i min almanacka…

Trotts att jag saknar mina systrar…

Trotts mitt nya hål i mina favoritlångkalsonger…

Trotts att kaffet är slut...

så är jag lycklig över det jag har här och nu!

Skolan börjar imorgon!!!
Jag får verkligen ångest när jag tänker på hur mycket jag har att komma tillbaka till.
Ett flertal prov, inlämningar, förhör, låttexter som ska sitta (och inte sitter), uppträdanden ja, allt!
Tiden rinner verkligen iväg nu känner jag, vilket kanske både är skönt och jobbigt på samma gång.
Min syster sa till mig idag att jag snart gått halva tiden på gymnasiet redan och jag har inte tänkt så innan. Sjukt.
Det är väll bara att kämpa vidare som jag gjort de andra 11 åren jag gått i skolan.
Nu är det bara 1 och 1/2 år kvar!

Men... Jag lägger mig ändå med ångest.
Godnatt!

Jag är kär på nytt...

I helgen har jag för övrigt inte gjort en massa nödvändiga saker men något väldigt speciellt och viktigt för mig. Något sneky, flink och mysigt på samma gång.
Har varit med väldigt fina vänner och det känns bra att man spenderat sin tid tillsammans med de man älskar mest. En bra kombination av failade fester, träning, mys och skratt! En näst intill perfekt vecka med andra ord…
Nu är det snart skola igen och jag tröstar mig med en film.

The Clash sjunger för mig och jag kan inte sitta still.
Maskeraden blev en flopp...
Tar igen dansenergin jag aldrig han få ut igår.
Nu blir det Kaffe sen ett tränings pass på Friskis hade jag tänkt.
Min kära och saknade vän är hemma igen så ska mysa med henne!
Hoppas ni får en härlig torsdag.
Det regnar ju inte än i alla fall...

Åh jag är så super sugen på att färga håret!
Har tjatat om det här nu säkert ett halvår men fortfarande inte bestämt mig.
Jag är en sådan person som påverkas mycket av vad andra tycker och de flesta i min omgivnig säger att de inte tycker jag ska färga håret utan att jag är så fin i mitt blonda. Men jag är så trött på det! Vill ha en förändring...
Sen är det ju så himla fint med rött hår och blå ögon!
Tänk er mig i rödbrunt och lockigt....
Vill ha....




Den sista är typ min frisyr också ju...! Åhhhh

Nu bär jag mig snart ner till stan.
Ska fixa lite inför maskeraden som är idag.
Jag hoppas verkligen den blir lyckad,
det har vart lite fram och tillbaka...
Nu väntar bara ett glatt humör så fixar sig allt.
Ha en trevlig onsdag!

Ny morgon, nya skratt!





Jag vill också...

Te är gott och man blir varm och glad.
Idag har jag druckit 5 koppar te
för det var gott.
Heej!

Vad är det med hösten och regn?
Det ska vara sol och alla löv ska lysa!
Inte grått, iskalla vindar och regn!!!
Fy satan...

Tankarna kommer och sen försvinner de igen.

Jag vill säga så mycket men orden vill inte komma ut och låta rätt.

Om jag skulle ta upp allt jag har i mitt lilla huvud nu för tiden skulle

alla i min omgivning bli helt förvirrade eller kanske somna.

Jag är både trött, rädd, fundersam, ja säg något jag inte är…

Men på något vis är jag ändå säker på mycket och jag vet nu hurdan jag inte vill vara.

Jag har en bild i huvudet och det är mot den jag strävar.

 

Ja, min vän.

Visst är det konstigt?

Hela situationen blir så annorlunda när man är tillsammans med några, än om man skulle vara själv med en person.

Beror det på ens roll, eller har man ens en roll?

Jag fattar ingenting och jag borde hålla käft.

Jag känner också som du…

Och jag tror att vi känner varandra bättre än vad jag tror just nu att vi gör. (Jag blir förvirrad av mina egna ord)

Eller har jag kanske fel?

Trotts att man känner sig så ensam och oförstådd ibland. Som om ingen förstår eller känner som du så måste det finnas någon som gör det. Om inte, den viktigaste av de alla. Den du alltid kan lita på. Du själv. Egentligen är det kanske bara du som vet exakt hur du fungerar, hur du känner, hur du mår och vilken personlighet du har. Eller en partner man varit tillsammans med i 10 år. En sådan vill jag ha! Ska bara spola fram 20 år eller så…

 

Nej men vad har man annars sina vänner till?

Att ha någon att gå på fest med?

Så man inte är hemma och har tråkigt?

Knappast…

De kanske inte förstår allt du har i ditt  ”snart sprängda” huvud, med de lyssnar alltid…

Låt det vara så då, du kan inte ändra på andra.

Och du ska inte ändra på dig själv för att visa vem du är.

Åhh, nu känns det bättre...